Visste du att

  • Luktsinnet är ett fascinerande sinne som på många sätt fortfarande är outforskat. Hur dofter påverkar vår sinnesstämning, vårt minne, våra beslut vi fattar och hur våra egna dofter inverkar på andra människor och djur är spännande forskningsområden.
  • Luktsinnet är det första sinnet som skapades under evolutionen och det enda sinne vi delar med alla nu levande organismer.
  • Luktsinnet är det enda sinne som signalerar direkt in till hjärnans limbiska system (”känslohjärnan”) utan omkopplingar i thalamus, som är en djupt liggande struktur i mellanhjärnan där samordning av aktivitet från bland annat från synen, hörseln och känseln sker till hjärnans övriga områden. Talamus fungerar som en relästation för de flesta intryck hjärnan får från omgivningen men sålunda inte från luktupplevelsen.
  • Eftersom luktstimuli inte kopplas om i hjärnans talamus som också hanterar uppmärksamhet och vakenhet riskerar vi att sova vidare trots att det kan lukta fara som brandrök. Vi känner fortfarande dofter när vi sover och kan reagera på dessa men vi får inte alls samma väckningsreaktion som exempelvis om vi hör något. Därför är ljutande brandvarnare så viktiga i vår inomhusmiljö.
  • Luktstimulansen är nära kopplad till limbiska systemet med hjärnans känslomässiga del amygdala och den minneskodande delen hippocampus. Troligen är det därför dofter kan utlösa starka emotioner som nostalgi och doftminnen kan vara mycket påtagliga och långvariga.
  • Vi har länge bara gissat hur luktsinnet fungerar och först i början av 1990-talet kunde amerikanska forskare mer specifikt påvisa hur det verkligen fungerar. För denna fantastiska insats belönades forskarna Richard Axel och Linda Buck med Nobelpriset i Medicin år 2004.
  • 80% av lukterna vi kan uppfatta upplever vi som obehagliga. Luktsinnet fungerar alltså primärt som ett varningssystem för vad som är skadligt och inte skadligt att andas in, vistas nära eller få i oss, till exempel brandrök, farliga gaser och skämd mat. Men varningssystemet fungerar bara effektivt när vi är vakna.
  • Luktsinnet utvecklas redan i fosterstadiet och det mamman äter och dricker under graviditeten och amningen påverkar generellt vad barnet senare gillar att äta och dricka.
  • För smaken är lukten mycket viktig. Den retronasala lukten, då doftämnen från munnen trycks upp bakom näsan via den mjuka gommen till luktorganet, kan stå för uppåt 90% av själva smakupplevelsen.
  • Vinprovare har generellt inte bättre luktsinne än andra utan har tränat upp sin förmåga och sin kunskap om att beskriva dofter och är skickliga inom just sitt luktområde.
  • En doft som luktar gott habituerar, vänjer, vi oss vid mycket snabbt då hjärnan förstår att doften inte är farlig men något som luktar illa sitter i länge och varnar oss hela tiden.
  • Vi är mycket känsliga för lukten av mögel, svavel, och förruttnelse, och kan även känna av ett aktiverat immunsystem hos någon som exempelvis är långvarigt sjuk.
  • Endast 15% av inandad luft via näsborrarna når luktområdet i näsan under en normal inandning. Våra näsmusslor är slemhinneförsedda benutskott från näsans sidoväggar vilka kan styra luftflödet likt lameller i en ventilationsanläggning.
  • Luktsinnet är som bäst i 30-årsåldern och därefter försämras det med åren. Kvinnor har generellt bättre luktsinne än män och bäst under ägglossningen. Dessutom upplever kvinnor generellt dofter som mer intensiva.
  • Luktsinnet har en dygnsrytm, bäst fungerar det på morgonen och vår luktförmåga kan vara halverad kvällstid.
  • Stress påverkar luktsinnet eftersom adrenalin minskar stimuleringströskeln, vilket leder till minskad känslighet för svaga dofter men ökar och förstärker starkare dofter, vilket resulterar i en ökad medvetenhet om en stark lukt. Därför ska man luktträna så stressfritt som möjligt.
  • Feromoner är ämnen som vi själva producerar och sprider via exempelvis svett för att påverka andra individers beteenden. Varje människa har en unik kroppslukt som också är svår att dölja för andra även efter dusch och parfymering. Hos många djurarter är feromoner mycket viktiga i deras interaktion och beteende. Vi har idag ringa kunskap om hur detta fungerar hos oss men vi vet att heterosexuella kvinnor doftmässigt föredrar män som inte är alltför genetiskt lika dem själva men med vissa likheter med deras respektive pappors profil. Troligen eftersträvas en lagom genetisk mix för att optimera immunförsvaret hos avkomman och samtidigt minska risken för inavel.
  • Bästa sättet att förnimma en doft är att försiktigt sniffa in den i näsan några gånger. Då styrs det inandade luftflödet effektivare upp mot luktområdet i näsans tak och hjärnan förbereder sig snabbare för en doftanalys.
  • Vår luktförmåga nybildas ungefär var sjätte vecka eftersom omsättningen av luktreceptorer är mycket hög.
  • Luktträning är den enda vetenskapligt bevisade åtgärden som fungerar vid luktnedsättning och det finns till och med indikationer på att även de med helt normalt luktsinne kan träna upp sin förmåga och få ett ännu bättre luktsinne.
  • Det är vanligt efter luktbortfall att dofter luktar annorlunda än de borde göra, så kallad parosmi. Detta anses bero på tillfälliga felkopplingar i hjärnan och är ett positivt tecken på återhämtning. Dock kan parosmin vara obehaglig och vanliga dofter kan lukta starkare som ammoniak eller bensin, eller äckligt som avföring.

Författat av Dr Peter Åhnblad, specialistläkare inom öron-, näs- och halssjukdomar med mer än 25 års klinisk erfarenhet.

Urval av referenser och för vidareläsning

Pekala K, Chandra RK, Turner JH. Efficacy of olfactory training in patients with olfactory loss: a systematic review and meta-analysis. Int Forum Allergy Rhinol. 2016 Mar;6(3):299-307.

Lechien JR et al. Olfactory and gustatory dysfunctions as a clinical presentation of mild-to-moderate forms of the coronavirus disease (COVID-19): a multicenter European study. Eur Arch Otorhinolaryngol. 2020 Apr 6: 1–11.

Croy I, Nordin S, Hummel T. Olfactory disorders and quality of life–an updated review. Chem Senses. 2014 Mar; 39(3):185-94.

Kollndorfer K et al. Recovery of olfactory function induces neuroplasticity effects in patients with smell loss. Neural Plast. 2014;2014:140419.

Hummel T, Rissom K, Reden J, Hähner A, Weidenbecher M, Hüttenbrink KB. Effects of olfactory training in patients with olfactory loss. Laryngoscope. 2009 Mar;119(3):496–9.

www.fifthsense.org.uk